söndag 27 april 2008

Jobbade inatt, elelr ja 18 timmar i sträck...

Vilken tur jag tog extra passet på natten igår, väldigt glad för det nu...
Vid klockan 3 så ringde det på entrén på boendet jag jobbar på. Då var det vakten. (Vakten som sist jag jobbade skrämde livet av mig när han smög ute på åkern, jag hade ingen aning om att vi hade en vakt som sprang runt så då. Vill poängtera att han var väldigt söt.) Så när jag svarade sa han att det var dig jag råkade skrämma sits, ja då är det min tur denna gången då svarade jag hehe. Så gick han halva sin runda sen gick han in och satte sig med oss och pratade ett tag, så sa han var inte du alldeles lockig sist?! Hur kan han komma ihåg sånt efter att han bett om ursäkt i telefonen en gång och se mig genom fönsterrutan...
När han hade suttit inne och pratat lite så fick han fortsätta jobba.
Så sa mina söta kollegor (som är av det äldre slaget) varför bjöd du inte ut honom, han hade ju varit bra för dig. Ja jo men det skulle jag aldrig våga. Så tvingade dom mig ringa upp han och fråga vilket fönster som inte var stängt så jag hade en anledning. Och ja jag ringde upp och vi pratade lite men jag vågade inte fråga (typiskt mig). Satt och var sur på mig själv över det, så fick jag idén om att sms från min privata mobil så fick han ju mitt nummer på det sättet, så det gjorde jag och fick svar, sen messade vi lite innan vi båda gick och la oss (självklart inte tillsammans :D)
Vilken tur jag jobbade inatt...
Får se hur det utvecklas...

tisdag 22 april 2008

Försvunnen...

Tänk om jag hade försvunnit precis som stackars Engla gjorde, hade någon saknat mig över huvudtaget?
Undrar hur lång tid det hade tagit innan nån hade saknat och börjat leta. Med tanke på att ingen hört av sig frivilligt till mig idag utan jag fått ringa till dom eller messa så hade det iaf tagit tills imorgon.

Jag hade velat ha det som ett test.

Tänk om jag hade fått en allvarlig sjukdom, hur många hade stöttat en i den kampen och hur många hade flytt eller struntat i mig.
Jag hade kanske bara behövt en bänkrad på en begravning...

Många funderingar...

En dag utan händelser...

Denna dagen har varit helt utan mening känns det som. Förutom en sak, jag gjorde min berömde köttfärssås idag, den blev helt underbart god, men ja det var ju bara jag åt den men men.

Steg upp idag åt lite frukost, sen fixade jag lite här hemma sen somnade jag på soffan.
Jag märker av att allergin har startat, jag är sjukt trött, kan liksom inte hålla mig vaken på förmiddagarna, hur gärna jag än vill hålla mig vaken så går det inte. Kvällar och eftemiddagar är det lite bättre men det är synd att säga att man är pigg.

Mycket som händer nu, hoppas det vänder.

Är nog på väg att bli sjuk igen, hostar en hel del och e slemmig i luftvägarna. Underbart...

Var på väg att skriva att jag skulle byta om till sovkläderna men dom har ju aldrig åkt av idag ens...
Ska borsta tänderna iaf och lägga mig och läsa innan John Blund kommer...

Sov så gott!

måndag 21 april 2008

Vänner...

Detta inlägg ska handla om vänner. Vänner överlag, vilka som är vänner, vad gör en vän och vilka är inte vänner.

För att ha något att utgå ifrån slog jag upp ordet i nationalencyklopedin. Jag skrev in ordet vän, och fick då betydelsen person som (viss) annan person känner väl samt hyser tillgivenhet för och tillit till men som vederbörande vanligen inte är släkt med.

Så det är den korrekta beskrivningen av en vän. När jag själv ser på det är det en person jag litar på, en som kan glömma och förlåta, en som alltid ställer upp så gott det går. Det är en person som jag tycker om och som jag alltid ställer upp för.  Allt vad jag vill att du skall göra för mig, det skall jag också göra för dem. Vilket jag har levt efter. Jag anser mig själv ställa upp mig dom jag anser vara mina vänner. Men det är inte alltid man får det tillbaka, utan att det blir ett spel.

Visst att alla kan göra fel och misstag ingen är perfekt, men likaväl som att jag förlåter fel vill jag att andra ska se bredvid och förlåta mig om jag gör fel.

Men hur vet jag då vem som är mina vänner, det är svårt verkligen svårt. Men sista tiden har gett mig en del fakta vilka som är och vilka som inte är mina vänner. Egentligen vill jag inte sålla bort då jag inte har så många vänner, men hellre inga vänner än dåliga som bara utnyttjar. Där finns dom som bara umgås med en för att utnyttja ens snällhet som själv sen aldrig ställer upp för att man inte passar in i deras liv.
Jag känner inte att jag vill krusa någon när man har fått denna behandlingen eller straffet beroende på hur man ser det. En vän som jag alltid har ställt upp till 100%. Kommit och stöttat när hon har mått dåligt och ställt in när hon har ringt och avbokat i sista stund, så är det denna behandling man får. Det anser inte jag vara en vän.

Ner sedan allt mellan 2 föredetta "vänner" förstörs och förstör ett annat förhållande.

Detta kan bli hur lång som helst, och detta ämnet lär komma in en hel del i mina kommande inlägg precis som det har varit en inspiration till tidigare. Detta för att mycket i mitt liv just nu hadnlar om vilka som är och vilka som inte är mina vänner.

Kommentera gärna!

söndag 20 april 2008

En hel del tårar ikväll...

Det har blivit en del tårar för min del ikväll...
Jag känner mig felaktigt behandlad, inget nytt sedan nån vecka tillbaka men det blev mer uppenbart idag.

Ingen vågar säga något, blir bara så...

Här har man alltid ställt upp, rusat dit när hon ringt för att finnas vid sidan, bokat av varje gång hon ringt och något kommit emellan utan att säga ett ljud.
Vad får man för det?! Denna behandlingen.

Egentligen bryr jag mig inte så mycket om själva grejjen att hon är  "sur", utan det är mer hur jag har ställt upp så får man denna skiten tillbaka.

Hur vet man vilka som är ens riktiga vänner och inte?
Finns det några tecken. Dom jag har trott har varit mina riktiga vänner i livet har inte alltid varit det, och än en gång har det hänt. Jag har blivit "sviken" av en av dom personerna jag har öppnat mig mest för och alltid ställt upp för.

Jag niger och tackar så hemskt mycket...

måndag 14 april 2008

Du och jag

Här sitter jag själv med mina minnen,
minnen utav dig och mig tillsamans.
Bilden på dig och mig sitter fasst i min näthinna, den vill inte falla bort.
Dom säger jag strålar, men om insidan av mig kunde prata så skulle dom se sanningen.
Jag trodde så gott om oss, jag trodde vi hade det bra, men jag hade fel. Allt blev fel, vi sågs vid fel tidpunkt.
Fortfarande sedan du lämnade mig kan jag inte gå vidare, jag vill se dig överallt men det går inte.
Allt påminner mig om dig och då.

Allt är så tomt,
det ekar i mitt hjärta.
Kom tillbaka, gör allt helt igen.
Jag måste försöka gå vidare.

Jag trodde aldrig du kunde göra mig ledsen, men när du lämnade mig grät jag.
Allt det vi gjorde tillsamans är ensamt utan dig.
Hur allt slutade och varför det blev så är fortfarande en fråga för mig, även om jag vet det riktiga svaret.
Men även om jag försöker gå vidare påminner allt om dig.

Allt är tomt,
det ekar i min själ.
Kom tillbaka och fyll mig igen.
Lika sant som dagen blir till natt måste jag inse att jag ska gå vidare.
Jag måste glömma, förlåta och titta framåt.
Framåt till morgondagen.

Allt är så tomt,
det ekar i mitt hjärta.
Kom tillbaka, gör allt helt igen.
Nu går jag vidare...

1 liter te och massa muffins...

Minst en liter te som lär villa komma ut nån gång under natten, ett par muffins (som jag bakat) och en massa prat om allt mellan himmel och jord. En hel del jobb, blir lätt så när man är inom samma branch.

2 böcker med mig hem som jag ska börja läsa...

Summan och summarum efter denna kvällen, mycket trevlig...

torsdag 10 april 2008

Allt kommer att ordna sig...

Jag tvivlar på det, att allt kommer att ordna sig. Alla säger hur allt ska ordna sig men hur jag än tänker på hur det ska bli blir det inte bra.
Jag hittar olika anledningar till att det inte ska bli bra.

Hur länge kommer man orka, är det någon som bryr sig över huvudtaget?!
Jag skiter snart i allt för allt kommer gå under ändå.

Hjälp mig upp men jag har ingen att vända mig till, jag får klara mig själv nu...

onsdag 9 april 2008

Hat och förstörelse...

Så rörigt allt är just nu...
Vet inte var jag ska börja och var jag ska sluta.
Vet inte hur jag ska känna och tycka...
Känner mig inte så omtyckt just nu.
Förstört allt istället för som tanken var att rädda och skydda.
Så går det när man ska vara snäll och försöka lösa det bra, men shi fick jag.
Tack E för att jag fick prata lite med dig, vet inte vem jag ska vända mig till just nu...

Låt mig försvinna, låt mig gå under...

tisdag 8 april 2008

Nu är det avslöjat...

Nu är sanningen från mitt första inlägg avslöjat, tog inte lång tid...

Får vi se hur de närmsta dagarna slutar...

Ett svårt val...

Ett svårt val att slitas mellan sina 2 vänner. Att tvingas välja.
Du vet sannignen men lovar att inte säga något, men du vet du måste säga det för att min andra vän inte ska bli totalt förkrossad.

Man vill bara försvinna.

Du vill hålla löftet men rädda den andra. Det är inte den lilla småsaken heller utan rätt så allvarliga saker.

Men jag valde att rädda, hoppas den andra kan förlåta.

Jag kommer bli halvt flådd och strypt.
Men jag hoppas att hon kan förlåta, jag gjorde allt av omtanke... Vill vara alla till lags, typsikt mig.
Rädda och vara alla till lags (inte första gången) men jag själv får skiten...

Får se hur det går, har kanske inga vänner kvar imorgon...

fredag 4 april 2008

Känslor och tankar flyger runt i maxfart...

Känslor och tankar flyger runt i huvudet på mig men jag vet egentligen inte vad dom handlar om mer än att de gör mig deppig och ledsen.

Jag känner mig ensam, nästan verje dag...

Det känns inte som jag passar in mer, passar inte in i vissa människors ideal just nu. Min livsstil duger inte mer.

Men jag tycker om mig själv egenligen men jag vet inte hur jag ska göra. Är trött på att sitta själv hemma alltid. Det är inte så att man vill bjuda in sig själv, och det duger ju inte att komma hem till min lilla lya.

En dag som denna är jag matt, trött och jätte ledsen. En dag som denna vill man bara hoppa över och slipa närvara i.

torsdag 3 april 2008

Fick en kommentar...

Jag fick en kommentar på mitt inlägg om att jag skulle bli en gammal nucka som gjorde mig glad. Att folk inte tror jag kan vara en elak människa som inte bryr sig.
Jag får ofta kommentarer av denna personen, kommentarerna hjälper mig att få ett leende på läpparna, hon skriver saker som ingen annan säger...

Har själv haft de känslorna i min kropp. Funkade två sekunder för jag är inte skapad till elakhet, det bara förgiftade mig.
Och jag tänkte samma om dig, DU! elak nuka..? Lycka till! Med den uppfattningen jag fått av dig så tror jag du får svårt att upprätthålla din nya elaka roll...
Men jag kan absolut förstå tanken. Varför ska man gå runt och vara snäll när det inte händer något ändå..? Men det gör det ju. Snällhet, värme och generositet är det bästa som finns.

Tack Tant brun, jag hoppas att du har rätt att jag inte kan vara en gammal nucka, för det vill jag inte vara... Jag ser mig själv som en person som ställer upp så långt det går iaf, sen får man inte alltid respons eller kanske rätt ofta man inte får respons men jag mår bra med mig själv att veta att jag är den som ställer upp. Dom som sen inte gör det, det får dom ha på sitt samvete...

Komma över och gå vidare

Ett tag bloggade alla men sen stannade det av igen, men nu har personer jag känner skaffat bloggar. Sånna som jag inte egentligen vet om jag borde läsa.
Inte för att jag inte får men för mitt eget bästa.

Jag får läsa saker som kanske gör mig ledsen eller besviken. men samtidigt kan det vara bra att få se sanningen som dom skriver där men inte vill säga till mig.

Så att även om jag blir ledsen hjälper det kanske mig i framtiden, att komma över och gå vidare...

 

blogg

Ett intressant fynd...

Fick för mig att städa min vask nu ikväll, för jag är trött på att det rinner undan så sakta vilket gör att när man tvättar händerna eller så fastnar tvålrester i hela vasken. Så kort och gott blir vasken snuskig väldigt snabbt.

Men jag snurrade loss ett rör under vasken, jag hade dubbla handskar på mig och en spann under. Men det kom inte så mycket snuskigt hår som jag trodde, men där var fullt med småsten sen kom där en lång pinne tänkte vad katsingen är det?! Här bodde ett barn i denna lägenheten innan så det var en pensel han troligen hade stoppat ner där...

Det rinner på betydligt bättre i vasken nu :D