Du och jag

Här sitter jag själv med mina minnen,
minnen utav dig och mig tillsamans.
Bilden på dig och mig sitter fasst i min näthinna, den vill inte falla bort.
Dom säger jag strålar, men om insidan av mig kunde prata så skulle dom se sanningen.
Jag trodde så gott om oss, jag trodde vi hade det bra, men jag hade fel. Allt blev fel, vi sågs vid fel tidpunkt.
Fortfarande sedan du lämnade mig kan jag inte gå vidare, jag vill se dig överallt men det går inte.
Allt påminner mig om dig och då.

Allt är så tomt,
det ekar i mitt hjärta.
Kom tillbaka, gör allt helt igen.
Jag måste försöka gå vidare.

Jag trodde aldrig du kunde göra mig ledsen, men när du lämnade mig grät jag.
Allt det vi gjorde tillsamans är ensamt utan dig.
Hur allt slutade och varför det blev så är fortfarande en fråga för mig, även om jag vet det riktiga svaret.
Men även om jag försöker gå vidare påminner allt om dig.

Allt är tomt,
det ekar i min själ.
Kom tillbaka och fyll mig igen.
Lika sant som dagen blir till natt måste jag inse att jag ska gå vidare.
Jag måste glömma, förlåta och titta framåt.
Framåt till morgondagen.

Allt är så tomt,
det ekar i mitt hjärta.
Kom tillbaka, gör allt helt igen.
Nu går jag vidare...