Min långa resa.

När jag ser mig själv i spegeln, då ser jag en kvinna som vandrat en lång väg. En resa genom mobbing och osäkerhet.
Jag ser en kvinna som alltid kämpat, in i det sista och som alltid känner sig ensam.
Men när hon vänder sig om lite ser jag också att hon inte är helt platt, då börjar jag också se allt det där som inte syntes förut.
Att den där långa resan skapat en fantastisk kvinna som blivit så omtänksam på vägen. Hon har också blivit stark på resan, för hon överlevde ju faktist.
När hon sen tittar runt omkring kvinnan i spegeln så ser hon en familj som älskar henne och även ett par vänner som alltid finns där, så hon är ju inte alls ensam.
Ibland får man bara vrida och vända lite innan man ser hela sanningen.